Skydiving

Okej. Den här helgen har bara varit helt underbar och innehållit det mesta av allt och kommer därför innebära ett par blogginlägg. Börjar dock med det mest aktuella, och tar resten av mina äventyr senare, det vill säga det jag pysslade med idag... Alltså fallskärmshoppning i Sedona! OH MY GOD! Har inte varit så nervös över något tidigare i mitt liv vill jag meddela och ja, efter ungefär en timme med bara pappersarbete där vi konstant signerade att "jag är medveten om att jag kan dö" och "tro fan inte att du får några pengar om du bryter ett ben eller två minsann" så var det dags för lite träning aka fruktansvärt snack från instruktören jag skulle hoppa med. Ooo var så nervös. Här kommer iallafall ett bildregn från mitt hopp som jag gjorde tillsammans med Analia (resten av trippen/ de andras hopp kommer senare!)

Påklädda och klara! Höll nästan på att spy här...

Ser ni hur litet planet var?

Underbar utsikt över Sedona.. Önskar jag bara kunde njuta lite mer av den...

Ett försök till leende... (satt tyst hela den guppiga flygfärden upp och ville bara spy...)

And here we go! Nu har alltså dörren till planet öppnats och jag är alltså på väg ut från planet.. Någonstans här ser jag Analia falla fritt mot marken... Mums.

 

Lugn och sansad.

Gud va kul det här ska bli!

Jag är så exalterad... Hmm är det där marken???

NEEEEEEEJ, vill inte ut!!!!

Känns ju fullständigt logiskt att ställa sig på den där lilla plattformen och sedan bli utknuffad från 3 kilometers höjd. Absolut superlogiskt.

And here we go.....

"Come on, show the camera u are ok... "

- "Ut med armarna" -  "Nooooooooooooooooo!"

Fan, okej då. 

Kan inte fallskärmen kopplas ut snart!?

ÄNTLIGEN! Jag kommer nog överleva detta trots allt - 35 sekunders fall är jäkligt länge. 

Här ser ni en blandning av dödsångest och glädje.  Samt lite utmattning.

Åh vad du svänger...

Okej då, dags att bjuda på ett falskt leende mitt i alltihopa kanske så han blir nöjd?

WOHO, the ground!!

Skakig tjej...

Ok, så här i efterhand var det ju superkul!

O Analia kom ner helskinnad, jihooo!

Så hamnade Junsele på kartan i Sedona, Arizona...

Jag har ungefär 200 bilder från den här intressanta trippen ner mot marken. Jag har skrattat så jag gråtit, det finns verkligen sååå mycket mer än de jag nu har visat (detta är dock endast för de absolut närmaste - kan ni då föreställa er hur de bilderna ser ut??) Jag minns inte färden som att jag var särskilt rädd faktiskt o ja minns att ja tänke "Gudes, jag ler ju jäkligt mycket mot kameran, detta blir ju kanonkort". Var för övrigt inte medveten om att jag blev fotad så mkt, speciellt inte när jag hoppade ur planet. Min instruktör hade alltså kameran fastspänd på sin hand o på så sätt fotade han i princip hela tiden! Det var iallfall en helt sjuk upplevelse o en liknande adrenalinkick är nog svår att finna.. Är såååå stolt över mig själv som övervann min gigantiskta höjdrädsla o helt seriöst; innan jag hoppade ur planet var jag säker på att jag skulle banga. Fy fan va obehagligt det var. Men så fort man kom ut släppte det - trodde jag iallafall! Tills jag såg dessa bilder.. Haha, uppenbarligen kan man inte tänka helt klart under såna här situtaitoner, det är ett som är säkert. Skydiving var jäkligt mums o jag är så lycklig att jag gjorde det!!! :) WOHOOOOO!